|
Lars lär oss, tips och kloka ord:
Något om svampar i stadens parker
Parkerna i Östersund kan vara givande biotoper för den som vill studera arter. Många gynnas av silurområdets kalkrika marker. En klok matsvampplockare väljer säkrast områden längre bort från staden, där marken kan förväntas vara mindre kontaminerad av tungmetaller.
MUSSERONER
Fler arter är vissa år mycket vanliga och kan betraktas som karaktärsarter. Det gäller några musseroner som bildar ” häxringar” eller ” älvdanser”. Hit räknas de mycket vanliga arterna :
Calocybe gambosa - vårmusseron. Växttid slutet av maj – början av juli.
Lepista irina - irismusseron. Växttid slutet av augusti – oktober .
Tämligen vanliga är några mussseronarter tillhörande släktet Melanoleuca.
Melanoleuca grammopodia - isabellmusseron
Melanoleuca brevipes - lågmusseron
Bland andra tämligen vanliga musseroner kan nämnas:
Tricholoma scalpturatum - gulnande musseron och mindre vanlig är
Tricholoma inocybeoides - dvärgmusseron, som namnet anger liknar den trådskivling-släktet Inocybe.
KREMLOR
Några vanliga kremlor är:
Russula depallens - bleknande björkkremla
Russula globispora - en nordlig art av fläckkremla Russula maculata . Som framgår av namnet finns det en mikroskopisk skillnad i sporernas utseende. Vid tall och björk
Mindre vanliga eller sällsynta är :
Russula roseipes - rosenfotskremla. Vid tall
Russula aurea - guldkremla, tex i Björkbackaparken. Vid björk och gran
ÖVRIGA INTRESSANTA ARTER
Av intressanta arter i övrigt finns en del vaxskivlingar och speciellt kalkkrävande spindelskivlings- och trådskivlingsarter. En del är sällsynta och några rödlistade.
Av trådskivlingar kan jag nämna den mycket giftiga och sällsynta gifttrådingen - Inocybe erubescens .
Vi känner till ett par lokaler i vår förening. Den mest kända ligger makabert nog på Norra kyrkogården strax bortom lasarettet. Gifttrådingen växer här under varma somrar på bar jord. Så vitt jag vet finns ingen nordligare förekomst registrerad i landet.
Februari 2006 / Lars Lundberg
|
